BloggProffs

Arbetstid

ARBETSTID
Normal arbetstid enligt lag är 40 timmar per vecka.
Maximalt 200 timmar utöver detta per år i övertid.
En arbetsgivare kan komma fram till att det behövs mer övertid på ett kalenderår än de 200 timmar som är tillåtna enligt arbetstidslagen. I första hand ska han eller hon komma överens med facket i kollektivavtal om arbetsgivarens rätt att ta ut mer övertid. Arbetsgivaren kan tillämpa ett sådant kollektivavtal även på anställda som inte tillhör den avtalsslutande organisationen, men som utför sådant arbete som avtalet gäller.
Om de inte kan komma överens, eller om det inte finns något kollektivavtal alls för arbetsstället, kan arbetsgivaren söka tillstånd om extra övertid hos Arbetsmiljöverket. För att få tillstånd krävs särskilda skäl, till exempel att något oförutsett har hänt som kan leda till försening i verksamheten. Tillståndet till extra övertid får gälla högst 150 timmar under kalenderåret för varje anställd.
DYGNSVILA
De nya reglerna innebär att alla arbetstagare skall ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar (dygnsvila). I dygnsvilan skall tiden mellan klockan 24 och 05 ingå. Undantag får göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådana undantag får dock bara göras under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.  Med begreppet ledighet avses all tid som inte räknas som arbetstid enligt arbetstidslagen. I begreppet arbetstid ingår arbetstid då arbete utförs vare sig det sker i form av ordinarie arbetstid, övertid, nödfallsövertid, mertid vid deltidsanställning samt jourtid då arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov utföra arbete. Beredskapstid då arbetstagaren inte är skyldig att vara närvarande på arbetsplatsen ingår däremot inte i begreppet arbetstid. Perioden om tjugofyra timmar kan omfatta kalenderdygnet från klockan 0 till klockan 24 eller någon annan period om tjugofyra timmar. Byte av period kan ske vid avbrott såsom vid omläggning av scheman, men i övrigt skall perioden läggas ut efter ett fast system, och tillämpas konsekvent. Alla anställda behöver inte heller ha samma 24 timmars period.

Ett absolut krav är att dygnsvilan skall vara sammanhängande. Hur den sammanhängande ledigheten om minst elva timmar skall läggas ut under varje 24-timmarsperiod regleras dock inte. Tas hänsyn enbart till dygnsviloregeln är det t.ex. möjligt att lägga ut den sammanhängande ledigheten om minst elva timmar i början av en tjugofyratimmarsperiod för att nästa period lägga ut ledigheten i slutet av perioden. Om vilan är förlagd i början av dygn 1 och i slutet av dygn 2, kan alltså ett sammanhängande arbetspass om 26 timmar uppnås (även om detta av olika skäl andra synpunkter kanske inte är lämpligt). Det kanske vanligare fallet att en arbetstagare arbetar 9 timmar är ledig 8 timmar och arbetar 9 timmar faller inom lagens regler för dygnsvila. I detta exempel får arbetstagare först 11 timmars dygnsvila första dygnet, arbetar 9 timmar, är ledig 8 timmar, arbetar 9 timmar och får därefter sin dygnsvila för det andra dygnet (11 + 9 +8 + 9 + 11 = 48 timmar).

Avvikelse från dygnsviloregeln får göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet. Det skall härvid röra sig om ett enstaka tillfälle, och handla om ett förhållande som inte har kunnat förutses, såsom olycksfall, maskinhaveri eller dylikt. Beredskap kan förläggas under dygnsvilan. Skulle arbetstagaren arbeta under dygnsvilan krävs ytterligare vila för att uppfylla kravet på dygnsvila. Kompensationsledighet vid förkortning av dygnsvilan skall följa omedelbart efter den arbetstid som de är avsedda att kompensera och att den skall utges genom sammanhängande timmar som motsvarar den gjorda förkortningen. Skälet är att förebygga att arbetstagaren drabbas av trötthet eller överansträngning till följd av en ackumulering av oavbruten arbetstid.

Huruvida kompensationsledigheten skall vara betald eller inte regleras inte i bestämmelsen utan är helt och hållet beroende av vad som avtalas.

Observera att det är först när ledigheten mellan två arbetspass blir mindre än 11 timmar som dygnsvilan bryts. Om en arbetstagare har normalarbetstid 08:00 – 17:00 innehåller arbetsdagen 9 timmar. Av dygnets återstående 15 timmar kan då fyra timmar användas för övertidsarbetet utan att dygnsvilan bryts. En arbetstagare som arbetar övertid, exempelvis under en beredskapsnatt behöver inte kompenseras om arbetstiden under natten är 4 timmar eller mindre. Det är i exemplet först när arbetstagaren arbetat mer än 4 timmar som behov av kompensationsledighet uppstår. Denna kompensationsledighet ger enligt lagen inte rätt till någon ersättning. Däremot kan övertidsarbetet i sig ge rätt till övertid om sådana regler föreligger i kollektivavtal.
Avvikelser från dygnsviloregeln kan också göras med stöd av kollektivavtal.
NATTVILA
Enligt huvudregeln skall i dygnsvilan ingå tiden mellan midnatt och klockan 5. Det innebär i praktiken att dygnsvilan måste förläggas så att den börjar senast vid midnatt och slutar tidigast klockan 5. Avvikelser från nattarbetsförbudet får dock göras om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste bedrivas mellan midnatt och klockan 5.
Avvikelser från nattarbetsförbudet kan också göras med stöd av kollektivavtal.
Arbetsgivaren är skyldig att se till att arbetstagaren får sin dygnsvila, och att arbetstagaren inte arbetar mer eller på andra tider än vad som är tillåtet.

NATTARBETANDE

För nattarbetande får arbetstiden under varje period om 24 timmar inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle har arbetat skall ingå vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden. Nattarbetande vars arbete inne­bär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får dock inte arbeta mer än åtta timmar under varje period om tjugofyra timmar som de utför arbete under natt. Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föran­leds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren ges mot­svarande kompensationsledighet. Vid tillämpning av reglerna avses med nattarbetande avses den som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass under natt eller troligen kommer att full­göra minst en tredjedel av sin års­arbetstid under natt. Med natt av­ses perioden mellan klockan 22 och klockan 6.

Eftersom arbetstiden kan genomsnittsberäknas innebär regeln ett tak för den sammanlagda arbetstiden som kan tas ut under beräkningsperioden. I flera avseenden påminner regeln om 48-timmarsregeln. Begreppet arbetstid har samma innebörd, liksom det fasta systemet med beräkningsperioder. Semester och sjukfrånvaro skall beaktas på samma sätt. Det finns dock vissa skillnader som har att göra med beräkningen av det sammanlagda arbetstidstaket.
Hur regeln skall tillämpas beskrivs lämpligast genom följande exempel.
Arbetsgivaren väljer att ett år utnyttja lagens maximala beräkningsperiod om fyra månader och bestämmer att perioden skall börja den 1 januari. Den första perioden under månaderna januari-april omfattar 120 dagar eller drygt 17 veckor (18 påbörjade perioder om sju dagar), vilket medför att det totala arbetstidsmåttet, uppgår till (120-18) x 8, eller 816 timmar. Nästa period maj-augusti omfattar 123 dagar vilket innebär att arbetstidstaket uppgår till (123-18) x 8, eller 840 timmar. Den sista perioden september-december omfattar 122 dagar, vilket medför ett tak om (122-18) x 8, eller 832 timmar. Nattarbetande får enligt huvudregeln inte arbeta mer än åtta timmar under varje period om tjugofyra timmar som de utför arbete under natt. I dessa fall kan det inte ske någon genomsnittsberäkning av arbetstiden under längre period än tjugofyra timmar. Perioden skall läggas ut efter ett fast system. Under varje sådan period som arbete utförs under natt kan mer än åtta timmars arbete inte läggas ut.

Som framgår ovan avses med natt perioden mellan klockan 22 och klockan 6. Vad som avses med arbete som innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning kan avgöras t ex genom kollektivavtal, i praxis rörande tolkningen av sådana avtal eller i samband med Arbetsmiljöverkets tillsyn, och i dessa sistnämnda fall ytterst av regeringen. Bedömningen av vilket arbete som avses skall ske med hänsyn tagen till nattarbetets särskilda konsekvenser och risker. Avvikelse från nattarbetsförbudet får göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet. Det skall härvid röra sig om ett enstaka tillfälle, och handla om ett förhållande som inte har kunnat förutses, såsom olycksfall, maskinhaveri eller dylikt. Avvikelser från nattarbetsförbudet kan också göras med stöd av kollektivavtal. Kan inte kollektivavtal träffas om undantag från reglerna kan Arbetsmiljöverket, efter ansökan från arbetsgivare, medge dispens om det finns särskilda skäl.

Taggar:

Lämna en kommentar

Kopiera texten: JjM6QtJ6haIk till fältet nedan:


Blogga och vinn tusentals kronor på Bloggtävlingen.se eller skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu